Vad påverkar priset på kretskort? Faktorerna som styr värdet

Priset på kretskort styrs av fyra saker: vilken korttyp det är, hur hög ädelmetallhalten är, dagspriserna på guld, silver, palladium och koppar — och hur stort och rent partiet är. Två lådor kretskort som väger lika mycket kan därför vara värda helt olika mycket. Den som förstår faktorerna kan både sortera smartare och bedöma de bud som nätverkets uppkopplade återvinnare lämnar.

Korttypen är den största enskilda faktorn

Olika kretskort tillverkas med olika mängd ädelmetall, och det är därför återvinnare alltid frågar vilken sorts kort du har — inte bara hur många kilo.

Processorer (CPU) hör till det mest guldrika i en dator, framför allt äldre keramiska processorer med guldpläterade stift.
Telekortskort — kort från telestationer, basstationer och nätverksutrustning — har traditionellt hög halt av guld och palladium.
Moderkort och serverkort ligger i mellanskiktet: guldpläterade kontakter och sockets, palladium i kondensatorer, silver i lödningar.
RAM-minnen har guldpläterade kantkontakter (“guldfingrar”) och värderas ofta som egen kategori.
Blandade kort från hemelektronik, vitvaror och nätaggregat har lägst halt och får därför lägst pris per kilo.

Tumregeln är enkel: ju mer avancerad elektronik kortet kommer ifrån, desto högre ädelmetallhalt — och desto högre pris per kilo.

Dagspriserna på metallbörserna

Värdet i ett kretskort realiseras när smältverket utvinner metallerna, och avräkningen sker mot världsmarknadspriser. Koppar noteras på London Metal Exchange (LME), medan guld, silver, palladium och platina prissätts på de internationella ädelmetallmarknaderna. Eftersom dessa priser rör sig dagligen — och palladium historiskt har svängt kraftigt — är priserna du får på kretskort färskvara. Det är därför seriösa bud alltid är dagsaktuella och tidsbegränsade.

Valutakursen spelar också in: metallerna prissätts i dollar, så kronans kurs påverkar vad ett kilo kort motsvarar i svenska pengar.

Renhet och sortering

Ett parti där moderkort, minnen och processorer ligger var för sig kan prissättas efter varje typs faktiska halt. Ett blandat parti måste däremot prissättas försiktigt — återvinnaren utgår från den lägre halten för att inte räkna fel. Samma logik gäller “föroreningar”:

Kort med kvarsittande kylflänsar, plåtramar och fläktar innehåller mindre kort per kilo — järnet och aluminiumet drar ner snittet.
Batterier ska alltid bort, både av värde- och säkerhetsskäl.
Hela apparater (datorer, skärmar, telefoner) värderas annorlunda än urplockade kort, eftersom demonteringen kostar arbete.

Läs mer i guiden om hur du sorterar kretskort inför försäljning.

Volym och logistik

Mängden påverkar priset per kilo. Större partier ger lägre hanterings- och fraktkostnad per kilo, och vid riktigt stora volymer — IT-avvecklingar, lager från reparatörer, telekomutrustning — kan återvinnarna i nätverket räkna på avräkning närmare smältverkets villkor. För mindre mängder spelar avståndet till mottagaren roll: hämtning av en liten låda i glesbygd kostar mer per kilo än en pall i en industriort.

Därför finns det inget “kilopris på kretskort”

Den som googlar efter ett enda kilopris på kretskort letar efter något som inte finns. Priset är alltid en funktion av:

Korttyp — processor, telekort, moderkort, minne eller blandat
Ädelmetallhalt — och hur väl den kan verifieras
Dagspriser — guld, silver, palladium, koppar och dollarkursen
Renhet — sorterat slår blandat, urplockat slår helt
Volym och avstånd — logistiken ska räknas hem

Så får du veta vad dina kort är värda

Det enda sättet att få ett verkligt pris är att låta flera mottagare räkna på just ditt parti. Via nätverket går din förfrågan ut till uppkopplade återvinnare som lämnar dagsaktuella priser efter korttyp och ädelmetallhalt — du jämför buden och väljer själv om och till vem du säljer. Gör en gratis förfrågan och beskriv vilka kort du har, så ser du snabbt var ditt parti ligger.

Se även: Var sitter guldet i ett kretskort? och Så går affären till när du säljer kretskort.